Hur bildades Guran Guran?

Om inspelning av den första demo-kassetten 1985-1986. Guran spelar för Stockholms Punkrockare.

Guran Guran föds 1985.

Jag läste fortfarande på biologlinjen lyssnade mer och mer på svenska punkband. Jag blev mer och mer anarkist politiskt. Nu började låtarna bli mer politiska och om miljön – men med glimten i ögat. Ironi var en viktig ingrediens fortfarande. Jag blev starkt inspirerad av spanska anarko-punkrockarna La Polla Record. Det var sådana låtar jag vill skriva. Idéer till låtar flödade. Jag visste att låtarna funkade för en publik eftersom jag hade testat dem i tunnelbanan.  Det var valår 1985. Jag gick på konserter med Asta Kask, Köttgrottorna och Bröderna Marx ofta med min 3 åriga dotter i släp. Hon undrade varför punkrockarna hade orange och rosa hår.  “För de är arga”, svarade jag.

Det var dags att spela in i studio.

Det var klart att det skulle vara ett band och inte Gunnar Engblom:s demo-kassett. Som en ganska medioker gitarrist, var det också klart att jag behövde hjälp.  Det var tur att en kamrat på biologlinjen på Stockholms Universitet – Gunnar Elvin – var både lysande gitarrist och musiker i största allmänhet och dessutom hade erfarenhet att jobba i studio. Gunnar och jag hade tidigare båda varit inblandade att skriva ihop ett litet studentspex till grundblockets avslutningsfest på våren 1984. Vi var alltså två Gunnar som spelade gura, så Guran Guran verkade vara ett bra namn och som dessutom travesterade på pojk-gruppen Duran Duran. Alternativ-namnet som trummisen Anders Carlstedt (Jansson) myntade var Grannarna Klagar, och det var ett arbetsnamn under en tid.

…Men va ska Mamma Säga…?

De första låtarna var Bananfantasier (Jag har för livlig fantasi för att äta bananer), Mardrömmar och Jag vill bli känd som spelades in någon gång under 1985. Det var för lite material för att kunna göra något med, och det var klart att mer behövdes. Dessutom under perioden vi spelade in, hade ytterligare nya låtar komponerats och att döma av populariteten då jag spelade dem för punkrockarna i Stockholm, var det klart att det krävdes ytterligare en inspelning. Bästa landet i världen och Kungen och Silvia skrevs redan 1985 och idén till Fy Fan va Jag hatar Disco kom till under en bilsemester i Syd-Spanien våren 1986. Vi hittade en ny studio på Nybrogatan och trots att det bara var 8 kanaler fick vi ett fantastiskt ljud. De tre nya låtarna med spelades in och under sommaren 1986 och mixades på sensommaren. Anders kom på titeln. …..Men Va Ska Mamma Säga….?  Kassetten med 6 låtar på gavs ut i 500 exemplar.

Ultra-kåken

Vi mixade också ned en version utan sång, som jag använde som playback för att sälja kassetter. Oftast med “bergsprängaren” på T-Centralen. Men det blev också någon spelning på Ultra. Jag frågade Tompa Eken om han inte kunde sätta kassetten i PA anläggningen. Snart stod jag på scen och sjöng till de tre första låtarna från kassetten.  Jag minns inte vem som mer spelade den kvällen, men jag träffade Carl Brandt från APA (kanske var det APA som spelade) och Magnus Hörnell från Asta Kask.

Carl Brandt och Guran. Carl tror bilden kan vara från 1984, men jag antar att det är från den där första spelningen på Ultra 1986. 

Fast det blev aldrig några riktiga spelningar under den här tiden. De andra bandmedlemmarna och jag hade varken tid att repa eller lokal, så jag fortsatte “solo-karriären” i tunnelbanan.  Jag hade dessutom familj och en liten dotter och universitets-studierna.  Från och med nu, kallade jag mig för Guran.